Träning för Jeanna

Idag har jag och Sibban åkt mot Arlanda, närmare bestämt till Kattis Ridcenter på Stora Rickeby gård.

När vi var på Ulltuna i tisdags bestämde jag mig för att det var slut på min försiktighet i igångsättningen. Dags att lämna uteritterna och börja träna lite mer igen. Sist vi tränade mer regelbundet hade Sibban sina lösa benbitar. I början av vår igångsättning upplevde jag att hon kändes likadan som före, dvs galoppfattningarna var fortfarande instabila, formen var instabil och hon sprang ifrån arbetet med stora steg.

På senaste tiden har det blivit mycket bättre. I dagsläget gör vi ganska bra fattningar. Bakutsparkandet är nästan ett minne blott och den största skillnaden är att hon lärt sig att vänta på mig i traven. Tror att även sadelbytet till en Amerigo Alto med korta paneler fram har bidragit till detta. Hon är mycket mer avslappnad i den sadeln. Sedan gör det naturligtvis sitt till att hon går ute dygnet runt. Tänker försöka ha henne på lösdriften i vinter. Kanske hittar vi då samma lugn som vi oftast hittar ibland under sommarhalvåret. Ja, som ni förstår har jag idag bestämt mig för att inte sälja Sibban. Jag vet vad jag har! En förbannat fin häst, okomplicerad och lugn i all hantering och som är pigg och framåt att rida och arbetsvillig i allt. Tror att det är svårt att hitta faktiskt. Sedan kan det hända att jag måste sälja henne så småningom av andra anledningar men nu tänker jag behålla henne ett tag till. Jag menar man kan ju inte sälja en häst som gnäggar åt sin matte???? Jag älskar den här fantastiska rödhättan, så är det bara!

Red dressyr två dagar innan träningen och då var hon först ganska tom i bjudningen och ville gärna bli kort i formen. Galoppen kändes inte alls bra utan där var hon stark och lade sig i handen i en låg form. Efter en stunds ridning blev hon bättre men inte riktigt bra. Bjudningen var inte som den brukar.

Men till dagens träning! Jag började med att skritta och trava fram lite innan Jeanna kom. Ville inte ta slut på henne före träningen eftersom hon är långt ifrån igång och blir trött när man rider dressyr. Berättade lite om Sibban, om hennes utbildningsståndpunkt och de lösa benbitarna.

Inledningsvis travade jag runt i lättridning runt ridhuset. Målet var att hitta ett jämnare stöd till handen och att få henne att trava fram till den. I början var hon lite tjorvig men ganska snart kom hon till ro. Vi red serpentiner med övergångar till skritt. När jag går över i skritt ska jag fortfarande ha samma stöd i handen. Jag får inte mjukna så att stödet släpper. Sibban blev bättre och bättre i kontakten.

Galopperade och först bröt hon av när det blev jobbigt och blev ganska låg och lade sig i armarna (något som hon lagt sig till med de sista veckorna). Fick lyfta upp henne och försöka behålla henne i den högre formen. Gick ganska snart över i vänster varvet. I dagsläget är hon bättre i den galoppen. Red omväxlande på volt och på fyrkanten. Fick något avbrott även här men kunde sparka på henne framåt. Gick sedan tillbaka till höger galoppen igen och nu kändes den bättre. I galoppfattningarna ska jag tänka att hon ska upp i formen så att hon får plats att fatta galoppen. Här fattas det en hel del styrka men det är bara att jobba på 🙂 . Jag har alltid haft svårt att sitta på höger sida och det måste jag börja jobba med igen (note to myself) . Sadeln glider gärna över åt vänster i högervarvet.

Satt sedan ner och jobbade traven och jag satt som en prinsessa på min fina häst nu när hon jobbade över ryggen fram till handen. Trots att vi travade energiskt framåt var hon så mjuk, så mjuk. En underbar känsla

Därefter jobbade vi med skänkelvikningarna. Jag skulle rida dem med mer energi och mer framåt och åt sidan än vad jag brukar. Åt vänster var de som vanligt bättre. Emellanåt tappar hon energin åt höger och när jag driver på för mycket med skänkeln står hon emot lite. Jag fick trava framåt några steg när hon tappade bjudningen. I slutet red jag en diagonal med lite mindre tvärning och då hade jag bjudningen hela tiden så då slutade vi. Troligen har hon en del smärtminnen från skänkelvikningarna och sedan har hon även en viss stramhet i den hasen som skulle arbetas bort menade veterinären på Ulltuna.

Sibban var trött och där ungefär lade vi ner och avslutade. Hon var superfin och mycket mjukare och mer genom kroppen än vad hon varit på länge. Kom på mig själv att jag red med ett leende på min fina häst. Tänk att man kan bli så glad över att rida och träna 😀 .

Ut på parkeringen och gjorde iordning henne. Tänkte på vad hon mognat det sista året. Jag åker utan problem själv. Hon är lugn och cool på bortaplan och sköter sig alltid på bästa sätt. Mer och mer lik Cometa i hanteringen blir hon. Lika snäll att rida ut på och 100 % trafiksäker. Sedan är hon mer framåt, mer känslig och har mer gångarter än Cometa någonsin hade. Tänk ändå vad vi präglar våra hästar.

Att hon dessutom hoppar bra är bara pricken över i:et. Här en bild från häromdagen på oss:

11159958_10152887449868099_4112365083380314828_n

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Träning för Jeanna

  1. Jonna skriver:

    Jag tror du gör helt rätt att behålla din fina röda😀. Det är inte lätt att hitta en ”match made in heaven”. Kanon bild på er hoppning.
    Jonna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s