Tävlingsdebut

Idag har jag och Sibban åkt till Östervåla och tävlat dressyr. Alltid spännande att åka till nytt ställe med unghäst som aldrig varit på tävling eller sett dressyrstaket förut. Lovisa följde med och det var skönt. Trots allt blir allt mycket enklare när man har med sig en medhjälpare.

Egentligen tycker inte jag att vi är klara för att tävla än Sibban och jag. Hon är inte helt stadig i formen och det finns mycket som egentligen ska vara mer befäst innan man ger sig ut. Vet inte riktigt vad jag tänkte på när jag anmälde mig till tävlingen då för några veckor sedan. Innan jag åkte till Spanien hade jag bara suttit ner i traven på en dressyrlektion och jag hade inte ridit igenom programmet innan vi åkte. Det hann vi göra vid de två pass vi ridit sedan vi kom hem igen med skiftande resultat ;). Tänkte att det i vilket fall som helst är nyttigt att miljöträna och målet var att vi skulle rida igenom programmet och att hon skulle bjuda framåt programmet igenom. Trots allt var det bara en LC:1.

På plats lastade vi ut Sibban som var lugnet själv. Visst var hon extra hög när jag skulle sadla men uppförde sig och stod blick stilla. Där är de så lika hon och Cometa. Otroligt trygga och lugna vid hanteringen från backen. När det var ungefär 25 minuter kvar tills det var min tur satt jag upp och vi skrittade ut på collectingring. Sibban var hur cool som helst och tittade inte på någonting i omgivningen. Skönt!!!

Började rida fram och hon kändes fantastisk när vi travade fram. Mjuk, rund i formen och stadig med fin kontakt i munnen och bjudning. Valde därför att skritta en stund till. När det var tre ekipage kvar galopperade jag i båda varven. Fattningarna som suttit som ett smäck hemma ville först inte fungera åt höger, men när jag koncentrerade mig på att hålla innersittben i sadeln och rida in ytterbak under kroppen blev det rätt. När ekipaget före red tränade jag på att rida några övergångar. Hon blev något ostadigare i formen och mer på hugget när vi galopperat och jag satt ner i traven. Har svårt att komma ner på henne för jag är otroligt otränad efter att knappt ha suttit ner på ett år, men jag gjorde så gott jag kunde.

Man fick rida runt banan men inte rida in före start. Sibban tittade lite först på domarbilen men efter att ha skrittat förbi någon gång släppte hon det. Dock höll jag nästan på att glömma att ta av skydden innan min ritt. Lovisa fick göra det precis innan jag red in och där tror jag att jag tappade lite fokus.

Red in på banan och Sibban spände sig. Hon spänner sig inte genom att skygga även om hon tittade lite första hörnpasseringen utan hon blir istället lite het, lägger sig i handen, kryper gärna lite bakom, blir ostadig och ångar på. Allt det gör hon inte på en gång förstås men jag hade inte samma fina känsla i handen när jag red programmet på banan som jag hade på framridningen. Jag försökte koncentrera mig på att bara åka med och ge henne en fin resa programmet igenom. Dock tror jag inte att vi ska rida LC:1 igen då det kändes som vi hade svårt att få plats på en så liten bana.

Travprogrammet kändes lite ostadigt i formen och vingligt men vi gjorde i alla fall sakerna på ungefär rätt plats.

Fria skritten kändes bra, men vet inte riktigt vad jag tänkte på när jag släppt tygeln och skrittade med bara en hand i tygeln. Kände mig väl avslappnad och som hemma antar jag ;). Det får man inte göra och Sibban som kan skritta för en 8:a i sina bästa stunder fick 5 på det momentet….

Första galoppen gick fint. Hon var lite av och på i formen och jag kände att hon vek in nosen emellanåt men försökte bara fokusera på att sitta och att volten skulle bli rund.

Halten efteråt gick fint och hon stod jättebra länge men precis innan jag skulle rida fram tog hon ett steg bakåt och nosade på min fot. ”Hallå matte, hur länge ska vi stå här?” Man får inte ta ett steg bakåt och heller inte nosa på mattens fot…..;)

Högergaloppen som krånglat på framridningen satt naturligtvis inte nu heller. Hon fattade korsgalopp men jag rättade till det i volten genom att bryta av och fatta ny.

Här blev hon också lite stark och svarade inte på mina förhållningar och i sista halten dök hon lite. Antar att hon var trött. Intressant i alla fall att olika hästar reagerar så olika när de blir trötta. Sibban taggar i, blir het och vill lite mera när hon börjar bli trött, medan andra hästar knappt går framåt.

Kommentaren längst ner var ”Flott häst. Blir lite stark och stor för banan ibland. Kan vara mer stadig i formen. Planera övergångar bättre”. Slutpoäng 61,85 % och jag är helt nöjd med både bedömningen och kommentarerna. Det stämde precis med min ridkänsla. Vi varierade mellan 4 och 7 i betyg och hade fler 7:or än vad jag trodde vi skulle ha.

Nu ska vi inte tävla förrän till våren. Kanske rider vi någon Pay & Ride men först ska grunderna sitta bättre och Sibban ska bli starkare. Nästa gång ska vi också försöka oss på ett långbaneprogram då det blev alldeles för tight om plats i det här programmet. Jag ska också försöka fokusera bättre.

Det var i alla fall kul att vara igång på tävlingsbanan igen. Jag är otroligt nöjd med min fantastiska häst, särskilt med hur hon var på tävlingsplatsen och känslan hon gav på framridningen. Själv måste jag träna på att sitta ner i traven och börja rida inne på banan. Det underlättar för hästen om man gör sina halvhalter och inte bara glider med ;). Min egen känsla inne på banan var egentligen inte alls speciellt bra. När hon blir ostadig och lite bänglig blir jag passiv och försöker att låta bli att störa. Nu vet jag att det beror på att hon är spänd och inte riktigt avslappnad och lösgjord och det är bara att jobba vidare. Vi behöver ut och träna på nya platser och även träna på att tävla för att spänningarna ska släppa. Är glad för min vackra häst och mycket nöjd med hennes dressyrtävlingsdebut!! Hon är världens finaste fuxtjej!!!